STIGA

 HÄJ. jag kom på att ni säkert saknat stina-photobooth-kombinationen.

 lånar mammas dator och katten och kör en uppspajsad version.

 mitt i allt kaos innehållande begravningsbyråer, psalmer, gamla foton och känslan av att mormor när som helst ska kliva in i rummet så måste man hålla koll på det som finns kvar. katten tex.

 köpte honom för en tjuga för tolv år sedan.

 han är megatjock och bortskämd, men rödhårig!

 och ibland får man gosa med honom, fastän han inte tycker om när man gosar för hjärtligt (han vill bara stryka sig kring bena egentligen). det är ett givande och ett tagande brukar jag säga till honom då och gräver in händerna i tjockismagen och näsan i nacken.

det kanske inte alltid är det bästa, eftersom jag är kattallergiker. men det skiter väl jag i.

translation:
photobooth is BACK YAO. no, just kidding. even though the days are not how they used to be around here, i think it's important to not loose oneself in grief. some of us are still here, for example my ginger-cat, who i bought for my gandparents twelve years ago (cost me three dollars).