fredag 22 mars 2013

Bra sak med att vara hemma:
INGA MYGG!! <3 :)))))

Eller, va? Vänta? VA?!?! NÄÄÄÄJE
HJÄLP

(Vårsalongen Liljevalchs)

Translation:
Good thing about being back: NO MOSQUITOS

or wait...? WHAT?! HELP!

(Swedish art museum)

torsdag 21 mars 2013

17 mars 2013

Flight SK0778
ATH till CPH
Seat 14F
Fönsterplats
15.28
tyskt luftrum
nedanför: vita fält (snö?)

Det är nu tiden har kommit. Vi är på väg någonstans som vi känner till. Dit där det som vi kallar "hem" finns. Äventyret står på den yttersta randen och tittar ner i avgrundsdjupet som brukar kallas för "verkligheten". Det är dimmigt nedanför, oklart hur långt man måste falla för att nå marken. Eller vattenytan, eller MaryPoppins-molnen. Oklart, minst sagt.

I vilket fall vill äventyret kasta sig ut för det där stupet utan publik. Färdas genom dimman, det oklara, och landa någonstans. Landa (krasch?plask?ljudlöst?) och försiktigt känna sig för. Var har jag hamnat? Finns jag fortfarande? Har jag landat rätt? Ta sitt i sin takt och sedan försiktigt smälta in i verkligheten igen, inkognito.

Det är så vi tänker att vi gör det - kommer hem. Det känns bättre så. Känns lättare att hantera om man kan tänka ända in i det sista att det är en resa/transport som vilken annan av alla de vi gjort under de senaste sex månaderna, två veckorna och fyra dagarna.

(Flyg: 18
Tåg: 17
Buss: 36
Båt: 15
Lastbilsflak: 2)

Den gemensamt 17e flygresan är vi inne på nu visst. Sen är det en kvar. En.

Under nästan sju månader har det rått något slags undantagstillstånd i våra liv. Att leva flyktigt, resa runt, spendera dagarna på olika platser, känna att hela världen är ens spelplan. Ändock: ett undantagstillstånd är ju blott ett undantag av en regel och ämnat att någon gång ta slut. Nära slutet (stupet?) nu.

Vi har värmt upp med verkligheten genom att läsa debattartiklar om mänsklighetens och solidaritetens förfall och det slår hårda slag mot vår drömtillvaro, tillfälligt kantad med guld. Den som blivit vår verklighet - undantagsvis.

Visst har vi stött på obehagliga slag i ansiktet genom hela vår resa. Fattigdom, obalanserade kvinnobilder som hela samhällen ser som självklara. Då har det varit en litenliten tröst att detta hört till ett, i vårt liv, undantagstillstånd och vi vet att vi har en regel att komma hem till. Vi har känt oss oerhört privilegierade över att bo i världens minst dåliga land.

Hej Sverige, snart ses vi igen och då tycker jag att vi ska försöka bli ännu lite mer mindre dåliga. Okej?

Translation:
17 March 2013
Flight SK0778
ATH to CPH
15.28
On our way home. Mixed feelings. To say the least. Reality about to strike. *KABAM*.
(Run Google Translate for a deep run analysis of today's society in a horrible language)

söndag 17 mars 2013

Igår var det FEZT. Lite bildz. Varzåkod. (Hihi båda grabbsen på bilderna heter Yannis!! Vi känner numer tre greker varav tre heter Yannis!)

Translation:
Parteyyy yez. Picz here u go. Yannis and Yannis and Stiga. (YES now we know three Greeks and three of them is called Yannis... Obviously the most common name in Greece).

Go hard or go home.















Whatsappade med Nadja igår på krogen...

lördag 16 mars 2013

OK FALLER FÖR BLOGGTRYCKET****
Lista från Karins konstgrepp som snott från Elsa som säkert snott av någon annan.

När vaknade du imorse?
03.50(!), vi skulle passa flyg. Väl framme i Aten sov vi till 14.00...

Vad var det första ni tänkte när ni vaknade?
Saga: neeeeeeeeej
Stina: var är jag? vad ska jag göra? vem är jag? (=det vanliga)

Har ni ringt någon idag?
Nej det är ju så SATANS dyyyyrt. MEN vi har whatsappat! Stina med Emma (aka kummiz) och Saga med Nadja (aka Ulf)!

Vilket humör är ni på?
Mycket splittrat, men under omständigheterna ändå väldigt tillfreds.

Har ni ont någonstans?
Saga lider av magsmärtor till följd av magsjukan vi drog på oss i Indien i början på mars (ÄR DETTA VERKLIGEN NORMALT?? Orolig Stina undrar). Stinas mage mår bra igen - HURRA!

Om ni fick välja vad som helst att äta just nu, vad är ni sugna på?
Stina äter cheesecake och det är hon nöjd med. Saga har ont i magen och vill helst inte äta. :'(

Vad köpte du när du drog ditt kort senast.
Saga: hatt, eyeliner och vit kajalpenna
Stina: högklackade skor (mycket välbehövligt såklart) och matt top-coat-nagellack.
(Allt på HM, givetvis, det var rea...)

Vilken var den första sidan du gick in på på internet (idag)?
FB, fejjan, ansiktsboken, fejsbuck. Kärt barn har många namn! Stiga<3fb

Vad ska ni göra ikväll?
Sätta på oss lösögonfransar (fastän Saga alltid känner sig som en dragqueen med lösisar) och dricka massor med grekisk öl. Det finns en som heter Mythos och ett sånt mystiskt spännande namn kan man ju inte stå emot. Eventuellt också ouzo!

Vilken var den första låten ni hörde idag?
Stina: Så länge skutan kan gå - Per Myrberg
Saga: Chasing Cars - Snow Patrol

Vad tycker ni om er blogg?
ALLTZÅ TYP BEZTA BLÖGGEN EVÖR. **gråter blod pga annalkande DÖÖÖD***** typ.

Vad gjorde ni för exakt en vecka sedan vid den här tiden?
Vi lagade kronärtskocka och halloumi i köket på hostelet. Sedan koreograferade vi lite i samma lokal. Inte helt optimal danssal...

Tror ni att ni kommer få någon komplimang idag och för vad?
Ja! Mest från varandra. Stina sa tex att Saga såg söt ut i sin nya hatt. Sen har vi fått 50 LAJKS på INSTAH. Plus att vi är i Grekland och då kommer det fram lite män här och där till en bara för att berätta hur vacker man är (har hänt en gång iofs, men ÄNDÅ). Det är ju trevligt, får gärna ske ikväll. Tack på förhand. Sen att man inte får komplimanger för hur man är på insidan är en annan femma, men inte kan man begära för mycket. Mvh ödmjuk.

När fotade ni något senast och vad?
Någon timme sedan fotade vi läskig utställning på moderna museet i Aten.

Har ni gjort av med pengar idag? På vad?
Om vi har. Hutlöst dyr frukostbaguette på flygplatsen, buss- och tunnelbanebiljetter, smink, skor, presenter, hatt, chokladägg, starbucks, pastalunch samt inträde till museum. Allt utom baguette mycket värt.

Om du sträcker ut ditt ben just nu, vad snuddar du vid?
Saga: Stina
Stina: mockajacka

Vad har ni på er idag?
Inte tillräckligt. Kjol, tisha, piratsneakers, indiska sjalar, hipstermössa plus lite strunt från HM.

Ps. Se bilderna lite som moodboard eller memory typ. Det är liksom inte så lätt att med iPhån få bilderna där de ska vara.











fredag 15 mars 2013

Det finns en katt på guesthouset där vi bor. Hen tittar på mig såhär och så säger hen "jag _hatar_ dig.".

"Jag HATAR dig", med hela sitt kroppsspråk. Så väser hen lite och då måste jag sjasa bort hen, för jag känner mig obekväm med all den här negativa energin.


Translation: There is a cat at our guesthouse and it hates me.

Rhodos är tomt. Öde. Nästan dött. Hela ön håller just på att vakna upp ur sin vinterdvala. Det är dags att sträcka på sig, se till att piggna till lite nu, innan invasionen av turister anländer om ett par månader.

Vi går runt här och uppskattar att ha ön för oss själva, att slippa trängas med bonnbrända skandinaver på stranden och ofrivilligt tjuvlyssna på svenska konversationer på varenda liten uteservering. Men visst är det trist att alla tavernor är stängda, att vattnet är iskallt (föga hindrar det grekiska gubbar och tanter från att bada...) och att ingen dykning är att tala om.

Vi förstår att Grekland har potential. Men nu är det ju som det är. Stackars, dumma, lilla Grekland. Hur många övergivna, fallfärdiga hotellkomplex har vi inte hunnit passera på tre dagar?

Olivträd på varje gräsplätt och souvlaki med pommes i varje gatuhörn. Mythos är ölen och ca 20 är temperaturen. Vi har det bra här tills det är dags att komma hem.

Efaristo
Stiga


Translation: It's off season at Rhodes at the moment and the island is completely empty. We enjoy having Rhodes to our selves, but it is a shame that all the tavernas are closed and that the water is too cold for swimming. It'd also kind of depressing walking by aaall these run down, abandoned hotels...

But we'll be fine here until it's time to go home. The local beer Mythos is alright, it's about 20 degrees Celsius and the sun is shining. Life is still good.

Efaristo
Stiga

torsdag 14 mars 2013

Rhodos just nu (förutom mental MISÄR pga att nästan alla i hela världen är dumma i huvudet):
*Nike-parafras
*BLÅTT
*Hihihi
*GOTT kaffe
*SJUKT underbar Ceasarsallad.









Jag vet inte riktigt om jag vill komma tillbaks till Sverige. Alls. Vad fan håller ni på med där borta?!

Synd bara att resten av världen är ännu sämre. Synd att vi måste nöja oss med det minst dåliga.

Är det så nu då, att vi behöver vara oroliga för att Stina kanske blir stoppad av gränspolisen i tullen sen, så brun som hon har blivit av att resa i ett halvår? Borde jag gå några meter bakom så att inte skillnaden på hudfärg blir ännu större? Eller var det något annat än mörk hy och mörkt hår som väckte misstankar? Förlåt, Ask, men jag förstod faktiskt inte...

Aej jag mår illa.

Saga


Translation: Right now I do NOT want to return to Sweden. I'm not proud of my country. We're supposed to be such a great model for democratic countries all over the world. But do you know what, our government is full of racist idiots who believe in racial separatism as well.

And it's not like the rest of the world is any better! I'm sick. I'm sad. I don't wanna play anymore.

Saga

tisdag 12 mars 2013

Aten visade sig leverera på gatukonstplanet!

Athens and streetart go together like ramalamalama!



























Planen var att vänja kroppen gradvis vid kallare väder. Åka till södra Europa först, där det bara är en sisådär femton grader kallare än Indien. Så vi åker till Grekland och KABAM - jag är förkyld.

Vad ska hända när jag kommer till Norden i så fall? Där det fortfarande är minus. Lunginflammation?

Jag är inte redo. Jag är fysiskt inte redo.

Saga


Translation: the plan was to gradually get used to the colder climate. To go to south Europe first where it's "only" fifteen degrees colder than India. So, we come to greece and KABAM - I have a cold.

What's going to happen when I reach the north? Where it's still below zero. Pneumonia?

I'm not ready. Physically I'm not ready.

Saga

måndag 11 mars 2013





Trekkingtips numero 6


I lördags delade vi en flaska rötjut på hostelet innan vi drog ut. Fint skare va, om man dricker ut hostelkökets enda glas av glas.



Jag vill också haaaa, sa Stina.

Voila!


Aaaaah!!! Ja, så går det när man inte har ett glas av glas.


Bäst att fylla på så det står stadigt.

Sen tog vi på oss finstrumporna och så drog vi ut!
JAG HAR INGEN LUST ATT DISKA EFTER YOYRSELF!!!

I DO NOT WANT TO DO YOYRSELF'S DISHES!!!!



torsdag 7 mars 2013

Vi är i Grekland! Efter sex månader har vi nu lämnat kära, kära Asien för att påbörja vår långa resa hem. Men vi värmer upp lite i Sydeuropa först, innan vi kommer till Stockholm.

För att dämpa vår separationsångest listar vi här allt vi INTE kommer sakna med Asien!

- kvinnans position i samhället. för fan.
- politiken i diverse länder. Ett exempel: när vi var i Kina var det val i Kina och USA samtidigt, de kineser vi talade med hade mer koll på den amerikanska presidenten än sitt eget maktskifte. Spännande, det där.
- flera timmar försenade tåg och bussar
- chaiwallahs som springer genom indiska tåg och säljer CHAAAI, CHAAI, CHAAI, fast alla ligger och sover
- försäljare med gäll röst som står mitt i gången och ska sälja leksaker fram till midnatt på kinesiska tåg
- att veta att man betalar överpris för allt men inte kan göra något åt det
- att behöva pruta på ALLT. Kan de inte bara ge ett schysst pris från första början så slipper alla slösa så mycket tid? NEJ det är inte kul att pruta.
- råka äta kött fast man specifikt bad om vegetariskt, på deras språk!! (Kina)
- "TUKTUK MADAM WHEREU GO?" hela tiden. överallt.
- att inte kunna gå ut utan att ha femton par ögon som råstirrar på en
- män som kissar offentligt exakt överallt (Indien)
- lukten av urin (se ovan)
- det eviga, äckliga tuggandet och spottandet av betelnöt (burma)
- att behöva svara på frågan "which country you from?" sjutton gånger varje dag.
- att inte kunna gå ut utan att applicera solkräm precis överallt (mest sagas problem dåra...)
- otrevliga kineser som jobbar med att sälja tågbiljetter
- att köpa bussresor till en viss plats och bli avsläppt mitt i natten ca 23 mil därifrån. (Vietnam, Laos)
- diarré (Laos, Indien)
- folk som låtsas att de förstår vad man säger och sen genomför en deal helt som de vill
- folk som inte ens tänker försöka förstå vad man säger (ryssland, kina)
- sliskiga, äckliga, tafsande, påträngande indiska män
- att aldrig vara en i mängden (pga vit), men ändå alltid vara en i mängden (pga turist, ej individ).
- kriminaliteten i Vietnam
- avsaknaden av vanlig apelsinjuice (alla gör den av typ mandariner?)
- avsaknaden av diverse mjölkprodukter
- tiggare, touts, försäljare..
- att bli scammad/bestulen på flera hundra dollar (burma, vietnam)
- myggbett. myggbett. Myggbett!!
- skräp överallt! avsaknad av papperskorgar. Således gör man sig tydligen av med sitt skräp på följande sätt: man öppnar närmsta fönster och slänger ut det på marken. Eller ännu bättre: i vattendrag.
- de extremt dåliga vägarna som gör att det tar 8 timmar att åka 15 mil.
- bussresor som tar minst tre timmar längre tid än utlovat.
- vara tvungen att ha långbent trots att det är 30 grader varmt. (Indien)
- folk som snorharklar sig. alltså. de harklar sig så att det låter som att de drar upp snor i hela hjärnan, gärna precis när de går förbi, och sedan spottar de ut härligheten mitt framför en. Mmm. (Kina)

Genom att tänka på den här listan behövde vi bara snyfta litegrann när planet lyfte och vi lämnade indisk och därmed asiatisk mark.



Translation: We left our beloved Asia yesterday for Europe and Greece. This is a list of stuff we WON'T miss about this part of the world, so that we can forget how extremely sad we are about leaving...

The list includes, amongst a lot of other things: The lousy position of women in society, the politics in some countries (China for example), vendors, touts and beggars, men pissing everywhere and how the smell of urine is always oh so significant, buses being late, bus trips turning out to be four hours longer than the guy who sold you the ticket told you it would be, people spitting, people spitting betel juice, litter everywhere, bargaining about EVERYTHING (no, I don't care what you say, bargaining is NOT FUN), trying to sleep on trains with vendors selling chai or toys or just people being incredibly noisy, litter everywhere, "HELLO MADAME TUKTUK WHEREU GO?!?" ...etc.

söndag 3 mars 2013

Slår vad om att ni saknat trekkingtips. Vem behöver inte lite guidance såhär när sommaren nalkas med alla krav på att träna osv. Haha, skoja. Skit i allt sånt där! Kolla istället på våra trekkingtips med några nypor salt och googla James Dean och John Travolta som Danny i Grease.


Trekkingtips#4, Saigon

lördag 2 mars 2013



Trekkingtips #5, Mui Ne, Vietnam
Resans första magsjuka. Klart det skulle vara i Indien. och klart det skulle vara när man nästan kunde ropa hej och vara över bäcken. Heja heja.
Bara jag som är drabbad även om jag och Saga ätit precis samma grejer. Bra dock att bara en behöver ta smällen. Tillräckligt jobbigt är det ju att vi dessutom bor i sovsal med tre tjusiga amerikaner. Häh. Jarå. 

Uppdatering: Saga har nu bytt av mig och de tjusiga tjejerna i sovsalen är från Kanada. När man tror de är från USA så är de alltid från Kanada.

 Translation: Not feeling well in Agra. Lucky we have one more day to see Taj Mahal!

fredag 1 mars 2013

Ena dagen sitter vi på en pub i Mumbai och alla röker inomhus och vi oroar oss för att alla kläder kommer lukta rök (det är ju så dyrt att tvätta här).

Andra dagen står vi på en ghat i Varanasi vid Ganges och rök tränger åter in i våra kläder. Fast den här gången är det rök från en eld där ett lik kremeras.

Det är tvära kast i Indien.

Translation:
One day: sitting in a bar in Mumbai where everyone smokes inside. Worrying about our clothes smelling tomorrow. (Laundry is so expensive here)

Another day: standing on the riverbank of Ganges in Varanasi. Smoke is again covering our clothes. But this time it is the smoke from a dead man being cremated.

The unpredictability of India.
Kommentar och fråga från Sandra!

"Hur är det att resa omkring som västerländsk tjej? Vad får ni för reaktioner från andra? Måste ni klä er på ett viss sätt eller vara extra försiktiga av er? Ps. Tycker ni verkar grym och älskar att läsa om ert äventyr!"

Sandra! Tack så himla mycket, din kommentar värmer ska du veta (jo, det är ganska kallt här på natten när man måste ha fläkten på för fullt för att bli av med myggen).

För att svara på frågan så har det varit lite olika från land till land. Men man kan i stort sätt klumpa ihop Kina till Laos, Indien är en HELT annan historia.

Till och med Indien har vi inte känt ett behov av att klä eller bete oss på ett visst sätt. Visst har folk stirrat på oss och många (speciellt i Kina) har velat ta bild på/med oss (speciellt Saga). Ibland till och med tagit smygfoton på tunnelbanan. Men vi tar å andra sidan bilder på dem också, så det får man ju stå ut med.

På hela resan har vi känt oss otrygga en gång, det var i Moskva. Och nä, det kanske inte var en så bra ide att åka svarttaxi med okänd ryss från första början, hehe. Vi bodde även i änden på en tunnelbanelinje, ganska långt från stan. Så att åka och gå hem mitt i natten var inte det roligaste.

Sedan dess så har det aldrig varit ett problem att vara vit och tjej (ur ett trygghetsperspektiv).

Så kom vi till Indien. Här får vi överlägset mest uppmärksamhet om man jämför med andra länder. Man går på gatan och överalltifrån hörs det "hello" och "madam!" (JA, folk kallar oss madam!!?). I Indien ser man inte kvinnor så ofta, är man ute och går på stan så ser man bara män, överallt! VAR är alla kvinnor? Därför är det säkert exotiskt och fascinerande att se två tjejer gå runt UTAN en man vid sin sida.

När vi idag stannade och ville köpa kitschiga 3D-affischer vid ett litet skjul vid Ganges så fick vi en publik på minst tio indiska män som bara stod och kollade medan vi valde affisch. Minst sagt distraherande. Eller när vi går på pub i Mumbai och främmande män sitter bredvid oss och kladdar OHÄMMAT trots att vi tydligt tar bort deras hand flera gånger (oklart varför vi fortfarande satt kvar???). Vi har också blivit "förföljda" av män som till en början verkar bara jättehjälpsamma men som sedan vägrar lämna oss ifred. Det märks liksom att det finns en tydlig och djup klyfta mellan kvinnor och män i det här landet.

Hur vi blir bemötta av andra västerländska turister är också ibland en konstig upplevelse. Ofta får vi frågan "So you're traveling alone?", riktad till oss båda. Men det gör vi ju inte, vi reser ju tillsammans! Tydligen är det inte sällskap nog att vara två unga tjejer. Vi har heller inte sett vår kombination så väldigt många gånger, vilket har förvånat oss. Det är väldigt vanligt att resa två-och-två, men utifrån vår erfarenhet kan vi langa den här statistiken: av tio par är fem kille-tjej, fyra kille-kille och ett tjej-tjej. Då är det betydligt vanligare med kvinnor som reser ensamma, faktiskt.

För att sammanfatta det hela så kan man säga att det absolut inte är några problem att resa runt som västerländska tjejer (vi har träffat många kvinnor som reser helt själva och klarar sig prima, Saga var ju själv ett tag och kände sig aldrig det minsta osäker). Men man får bereda sig på att bli utstirrad och så skadar det ju inte att ha lite skin på näsan. Sedan är det naturligtvis lätt att skrämmas upp av sig själv och andra (för att inte tala om Lonely Planet som har hela "Women travelers"-kapitel). Självklart ska man alltid vara försiktig, men det gäller både män och kvinnor. Avstå aldrigaldrig från att göra häftiga grejer bara för att du är kvinna och bara för därför är lite mer utsatt!
I had THE best birthday yesterday!

Sure, it was kinda weird celebrating your birthday in Varanasi, with people getting cremated and babas (shiva worshipers) running around everywhere. Some of them totally naked...

But it turned out pretty great anyway. Since we're in India we figured we should celebrate with Indian people. We met these two eleven year old girls the other day, and one of them, Lata, invited us to her house. So we threw a birthday party there. But not only for me. The other girl, Punam, told us she didn't know when her birthday was, no one remembers when she was born... I felt terrible, so I told her we could share my birthday!!

So we bought balloons, candy, pastries, party hats and TWO cakes - one with my name on it, and one with Punam's name. (and for all that we paid like six dollars/knappt femtio spänn hallå...) And then we had a party on the roof of Latas house with their families, which was awesome, really! I couldn't have asked for a better way to start off my life as a 21 year old. Tjohej!

Saga