torsdag 27 september 2012

Idag har vi varit borta i exakt en månad. Hurra för oss. Det har gått väldigt fort, men ändå känns det länge sedan vi lämnade Svedala. Nu är vi i Shanghai - coolt. De har fler skyskrapor här än i NYC, känn på den. Vi åkte alltså ifrån Beijing igår kväll, därför känns det lämpligt att berätta lite om den staden nu.

Den 14e september 2012 fick världens största stad ett efterlängtat besök, Stiga anlände till Beijing. I början var vi mest glada att slippa åka tåg på ett tag, att det var VARMT ute och att vi snart skulle få frigöra oss från vår resebyrå som vi bokat transsibiriska med. Iventus heter den. De är billiga där men HELT värdelösa, och alla vi träffat som åkt med dem säger samma sak. Blaaah. Två hotellnätter hade vi bokat med dem i Beijing, sen gjorde vi slut - S K Ö N T. ("it's not you, Iventus, it's me..." OCH SÅ VAR DET INTE DET :PP:pPP;PP:pP:pp)

Andra dagen i Beijing kom Felix! Fina Felix. Mycket behändigt att ha en kinesisktalande kamrat i gruppen. Trots att Felix ju såklart är Felix och mycket blir förvirrat i alla fall. Heh. Mest bara otroligt kul och fint att se honom i sin numera naturliga miljö, så att säga.

Beijing är enormt. Det finns mycket att se och mycket att göra. Oj oj oj. Av allt vi gjort tyckte vi båda att 798 Art District var häftigast i stunden (föga förvånande kanske), men när vi tittar tillbaks på det är ändå Kinesiska muren helt magnifik. Likaså Sommarpalatset. Sen är det ju så med Kina att när man ska se alla de klassiska sevärdheterna som Förbjudna staden osv så måste man vara beredd på att det kommer vara kineser överallt. Och då menar vi verkligen ÖVERALLT. Som kritvit västerlänning måste man dessutom lära sig stå ut med att konstant ha en kamera uppkörd i ansiktet samtidigt som tre kineser drar i en från olika håll i desperat fascination.

Första måltiden i Beijing blev en mindre chockupplevelse, vi hade verkligen inte tänkt på att man i Kina förtär sin föda med hjälp av två pinnar. Panik! Det tog lång tid att få i sig just den måltiden, men nu har vi fått in snitsen. Alla som oroar sig för att Saga ska svälta kan vara lugna, det finns nämligen jättemycket bra vegetarisk mat här. Däremot har hon fått i sig kött av misstag ett ANTAL gånger under dessa knappa två veckor, varav SAMTLIGA incidenter inträffat när hon förlitat sig på en kinesisktalande person som beställt in mat åt henne. Slutsats: låt Saga och hennes ätstörningar vara! (!!!) Och och och, till alla hippa hipsters på Söder: Vi äter dumplings VARJE DAG. Kostar fem pix för tio stycken. HAH.

Från att ha tillbringat två veckor i kalla, stela Sibirien var vårt första intryck av kineserna att de log hela tiden och var världens gulligaste. Det visade sig vara ganska helt fel. Kineser är i regel rätt obrydda, högljudda och faktiskt inte supertrevliga. I turistinformationen blev vi bemötta av ett monotomt "NO TICKEEET" oavsett vad frågan var, trots att vi VISSTE att det visst fanns TICKEEET. För att inte tala om bristen på hyffs i tunnelbanan... Trots detta så är många kineser supergulliga, speciellt när man lär känna dem. (Som överallt annars antar vi, nu ska vi ju inte vara "sånna" men man blir ju lack liksom. DU KAN JU STOPPA UPP DIN JÄVLA TICKEEET I RÖVA! Vilket vi ju faktiskt kan skrika på gatan utan att någon vänder på huvudet, yay). Men, till exempel tycker vi om Meng Meng och Jamie och Linda och Bob och personalen på hostelet och hon vi köpte frukost av varje morgon.

En av våra absolut vackraste upplevelser i Beijing var det där bröllopet som många av er förmodligen redan hört talas om. Vi lärde känna Peter och Jamie vår första kväll i Beijing genom Brett (som vi blivit kompis med på Transsibiriska järnvägen). Och så kom det sig att de bjöd in oss till sitt bröllop som skulle äga rum veckan därpå. Stina fick en glädjetår i ögonvrån och vi tackade JAAAA. Sedan följde en mer eller mindre panikartad jakt på skor och klänning. På marknaderna fick vi inget napp, kineser är så små, så vi hamnade tillslut på H&M... Dessutom valde vi färgerna vitt, svart och rött - alla de färger man absolut inte får ha på ett bröllop. Även IKEA fick en snabbvisit då vi ville ge brudparet en svensk bröllopspresent (snaps och pepparkakor). Första dagarna känndes alltså med andra ord lite som att vara tillbaka i Stockholm.

Själva bröllopet var otroooligt vackert. Litet, men väldigt påkostat med fantastiska blomsterarrangemang, mängder av mat samt öppen bar. Festligheterna pågick i åtta timmar och bjöd på två ceremonier (en västerländsk och en kinesisk), båttur, lejondansuppvisning, bankett, disco och gullande med fina barn. Saga fångade även bröllopsbuketten! Stina har börjat skriva talet till hennes bröllop nu, samt göra filmen. Denna gång blir det en långfilm med Cate Blanchett i huvudrollen. Eller Kirsten Dunst. Vad tycker ni? Omröstning i högerspalten!

Man träffar och lär känna många många människor på en sånhär resa. Människor från världens alla hörn. I Beijing blev det dock så att vi mest hängde med svenskar. Det är skönt på ett sätt men också lite tråkigt, ni fattar nog varför. Oavsett nationallitet är vi säkra på att vi redan skaffat oss vänner för livet.

Avslutningsvis vill vi säga att vi tycker väldigt mycket om Kina. Trots att vi bara sett en liten liten del av landet så känns det som att både Beijing och Shanghai är städer vi skulle kunna tänka oss att bo i ett tag. Vi hoppas att vi lyckas förlänga vårt visum som planerat, så att vi kan utforska mer av detta enorma, intressanta, överväldigande land.

Äventyret fortsätter.

Kärlek från Stiga.

Bilder:
1. Samuel, Johan, Max, Stina, Wille, Meng Meng, Sven
2. Saga och Felix
3. Dumplings!
4. Muren
5. Sjögurka på bröllopet
6. Kinesiska gulliga barn, delvis tillhörande Linda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar