Hej nya året! Så här sammanfattar vi vårt gamla:
(Sorry, this is too much for us to translate... Use the translate thingy!)

Hur har ert 2012 varit?
Saga: En jakt efter vuxenpoäng (min mamma skrattar åt mig och säger att jag inte är vuxen förrän jag har fått kvarskatt, typ). Första halvan var hektisk med en massa beslut och ansvar som hör mitt nya "vuxna" (läs: mindre tonåriga) liv till. Andra halvan har jag ju bara haft semester...
Stina: Första halvan ett känslomässigt kaos utan några riktiga rutiner. Sedan 27 augusti - ett fantastiskt äventyr.

Gjorde ni något i år ni aldrig gjort förut?
(förutom att resa iväg till nya länder långt, långt borta och uppleva nya kulturer på egen hand dåra)
Saga: Flyttat hemifrån. Läst på universitetet. Försökt bestiga ett berg. Kört bil på Essingeleden.
Stina: Ätit grodlår. Varit hovmästare på bröllop. Tyckt om öl. Löneförhandlat.

Vad önskar ni att ni gjort mer?
Dansat och tagit fler saker med en klackspark.

Vad önskar ni att ni gjort mindre?
Nojat och oroat oss över hundratals mer eller mindre meningslösa saker typ skolajobbträningutseenderelationerpengaretcetcetc.

Vem har ni umgåtts med mest?
Varandra.

Är det något ni saknade 2012 som ni vill ha år 2013?
Synkroniserad kärlek.

Vem/Vilka saknade ni?
Typ ALLA där hemma som inte är med på vår resa.

Var ni gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
GLADARE!

Vad gjorde er riktigt glada i år?
Saga: Att få fira min riktiga födelsedag och all den kärlek jag fick den dagen, min och Nadjas födelsedagsfest, att äntligen boka resan, att få krama om Felix igen efter ett år, att våga vara kär igen, självklart det här äventyret i med allt vad det innebär, och alltid, alltid, alltid är jag lycklig när jag ser mina elever dansa.
Stina: Fått finfint beröm på jobbet, speciellt när jag varit hovmästare och kunden har varit supernöjd. Alla små oväntade kärleksförklaringar jag fått från många olika håll (fina brev och jag-saknar-dig-meddelanden). Att dansa! Att jag fått tillfälle att fotografera i många olika roliga sammanhang t.ex. 93ornas studentskiva och olika dansföreställningar - både onstage och backstage. Den här resan!

Vad gjorde er riktigt ledsna?
Vi blir ledsna av att se utsatta människor i de fattiga länder vi har besökt. Saga blev dessutom ledsen av att veta att människor hon älskar mår dåligt och att hon inte kan göra något åt det. Stina har blivit ledsen av mörker och bristande självbild.

Var det mest lugna hemmakvällar eller vilda partykvällar?
Livet är ju en fest.

Största misstaget?
Svårt. Vi kan faktiskt inte komma på något. Vi gör inga misstag. Eller? Eh.

Mest stolta över?
Saga: Jag är faktiskt stolt över att jag har varit självförsörjande sedan gymnasiet utan ens studiebidrag och ändå lyckats spara ihop fett med cash så att det både räckte till den här resan och blev över. Jag är stolt över hur hårt jag jobbat och att jag bevisat för mig själv att jag klarar mig på egen hand.
Stina: Vågat mer, lyckats med det jag tagit mig för och blivit mer bekväm i mig.

Hur många kysste ni?
Tillsammans har vi hunnit smaka på en del, ja.

Blev ni kära i år?
Våra kärleksliv går väl lite upp och ner, kan man säga...

Har ni haft något förhållande under 2012?
Nej, kan vi inte påstå.

Hur skulle ni beskriva era stilar2012?
Alltså. Vi har haft samma fem outfits på oss i fyra månader. Innan dess har vi mest haft arbetskläder på oss av olika slag. Vi har ingen stil.

Vart reste ni nånstans?
Saga reste till Kiruna och knatade på Kebnekaise. Stina reste till Kroatien, Tyskland och Danmark samt de årliga resorna ner till the old people i Holm och Påarp. Tillsammans har reste vi runt: två veckor i Ryssland, några dagar i Mongoliet, två månader i Kina, två veckor i Burma, två veckor i Malaysia, två veckor i Kambodja och nu är vi i Vietnam ända till slutet på januari.

Blev någon/några av era vänner föräldrar i år?
Typ tre av familjevänner till Saga fick bebis.

Ett fint minne från 2012?
Sagas minns när hon första gången fick se filmen Stina gjort med många vänners hjälp till hennes födelsedag.
Stina minns när Kummiz fick stipendium från Base23 och alla stod i kulisserna och precis skulle dansa till "i'm feeling good" och hon inte kunde låta bli att le under hela dansen.

Vad gjorde du på din födelsedag 2012?
Saga: Skottår yaay = jag hade faktiskt födelseDAG! Jag fick frukost på sängen av min syster Klara, gick på två föreläsningar på universitetet, hängde på stan med Stina och sen åt jag middag på Paus med familjen och alla de bästa kompisarna, världens bästa presentöppning hemma hos Nea och sen Marie Levau. Hade även fet fika några dagar innan och fet fest en månad senare. Ba för optimalt 5e födelsedagen-i-livet-firande.
Stina: Åt frukost på Le Petit France (som ligger i mitt absoluta favorithus i Stockholm, kollektivhuset som Sven Markelius ritat 1935) med mamma och pappa, gick på moderna museet och tittade på Yoko Ono-utställningen med Saga och Emma, hade middag/fest hemma med massor av fina människor och ett stoort efterrättsbord med cakepops, cheesecake och pannacotta. Dansade sedan loss på Sommar!

Bästa köpet?
Transibiriskabiljetterna.

Vad spenderade ni mest pengar på?
Den här resan.

Favoritprogram på TV?
Saga: The Big Bang Theory.
Stina: 16 and pregnant.

Bästa boken ni läste i år?
Art History av Stokstad och Cothren (hej fet fantastisk kurslitteratur)

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2012?
Gagnam style
Somebody that I used to know
Call me maybe
Jag vill ut
Flytta på dig
Al green type love (kanske inte från i år ? Men ändå)
I Will wait
(Samt för Saga alla låtar som var med i Stadsteaterns uppsättning av De Tre Musketörerna som hon jobbade på i fyra månader)

Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?
27 augusti (när vi lämnade Sverige)

Tror ni att år 2013 kommer blir bättre än 2012?
Svårt att toppa den här resan såklart men vi tror att vi blir klokare, bättre och mer bekväma med oss själva för varje dag som går. Vi tvivlar på att det blir sämre, liksom, vi har ju i princip världen framför våra fötter.

Har ni några löften inför år 2013?
Att redigera alla resebilder innan midsommar... Och vi lovar att ta bättre hand om våra gamlingar.

Vad ser ni mest framemot med år 2013?
Med risk att jinxa precis allt:
Vi ser fram emot Laos och Indien, att Nora kommer till Vietnam, att Sagas storasyster får en bebis i februari, att Stina (förhoppningsvis) börjar plugga foto i Göteborg till hösten, och så ser vi fram emot att till slut komma hem, träffa alla igen, och påbörja ett nytt kapitel av våra liv. Vi ser fantastiskt mycket fram emot att slippa januari och februari i Sverige...

VECKANS FRIED RICE WITH VEGETABLES

• Plats: Restaurang Olivia, Nha Trang, Vietnam
• Pris: 65 000 dong (ca 20 kr)
• Antal olika sorters grönsaker: 3 (fyra om man räknar koriander, men det gör man inte)
• Presentation: 5
• Smak: 3 (torr!)

Today we've been traveling together for four months! Yaaaay! Time is running by sooo fast. Now there's only two or three months left! Crazy. And yes, we're still best friends... Pictures from Christmas Eve in Ho Chi Ming city.

GOD JUL ALLA FINA DÄR!

Vi befinner oss i Ho Chi Minh City (Saigon), Vietnam och firar julafton! Tidigare idag åkte vi lokalbussen (kostade 4000/person) till Chinatown och köpte upp oss på glitter och onödiga julpyntsgrejer (shoppade för flera hundra tusen). SÅ NU ÄR VI GLITTRIGA OCH REDO FÖR LIVET. Eller ja, redo för julaftonsmiddag i alla fall.

Skickar med ett seriöst julkort samt en just-nu-bild!

Puss

Translation:
MERRY CHRISTMAS (YES, we celebrate Christmas on the eve, not the day... Wierd). We were earlier today in Chinatown and bought glitter and other unnecessary stuff, cost us several hundred thousands. Ready for this night - yes!

Beställde in frukt, müsli och yoghurt till frukost. Fick in frukt. Fick in müsli. Fick in suspekt yoghurt med smak och bitar av bönor, kikärtor och majs. Mums!

Translation: I ordered yoghurt with muesli for breakfast. And I got it, no problem. Only the yoghurt had corn, chickpeas and red beans in it...

Okej, lite folkbildning i bloggen. Håller det kort.

För inte ens fyrtio år sedan tog en man som kallade sig Pol Pot makten i Kambodja. Vid den här tiden var Kambodja ett härjat, fattigt, hungrigt och sönderbombat land. Pol Pot ledde den kommunistiska grupp som kallade sig Röda Khmererna. Den 17e april 1975 beslöt man sig för att, så att säga, "börja om från början" i Kambodja. Pengar, skolor, utbildning, religion etc avskaffades. De stora kapitalistiska städerna skulle tömmas och alla skulle flyttas ut till landet för att genom jordbruk bygga upp nationen från grunden. De röda khmererna tågade därför in Kambodjas huvudstad Phnom Penh, samma sak skedde i alla andra större städer, och började "evakuera". Människorna fick ordern att bege sig tillbaka till sin hemby, vilket för många var knepigt eftersom de fötts och vuxit upp i staden.

Miljoner människor sattes i tvångsarbete ute på landet. Miljoner människor dog av svält och utarbetning. Samtidigt skedde en utrensning av individer som var oönskade i det nya samhälle Pol Pot höll på att skapa. Det var intellektuella, akademiker, läkare, lärare och så vidare. De togs till fånga, sattes i sk S-21fängelser där de under ofattbar tortyr tvingades erkänna saker de aldrig hade hört talas om förut, tex att de var spioner för CSI eller sovjetiska KGB. Många dog i fängelserna, men de flesta fraktades ut på lastbilsflak till något av de många dödens fält som fanns runt om i landet. Där väntade en utgrävd grop i marken. Där avrättades lastbilsflak efter lastbilsflak med skräckslagna människor. Där låg massgravarna på rad.

Män, kvinnor och barn avrättades. Det kunde räcka att du hade glasögon för att du och hela din familj skulle kastas i fängelse.

Detta är ett av de största folkmorden i modern tid. Siffrorna går lite isär men många menar att över 3 miljoner människor satte livet till under Pol Pots regim. En fjärdedel av Kambodjas befolkning.

Det här hände för inte ens fyrtio år sedan. Det finns inga gamla människor i Kambodja idag.


Jättebra bok om du vill veta mer: Pol Pots leende av Peter Fröberg Idling.

Translation: 3 million people were killed under the Pol Pot regime. This happened not even forty years ago.

Jäkligt ofet är tillvaron just nu. Jag har blivit superdupersjuk och kan inte göra någonting annat än att ligga still i ett hotellrum med fläkten på max och lyssna på podcasts. Nä men, jag har massa feber. Det känns som att något väldigt stort befinner sig innanför mitt skallben och använder sig av brutalt våld för att försöka komma ut. Ont. Den tropiska hettan som annars är så välkommen är nu o u t h ä r d l i g.

Mest är det vansinnigt tråkigt. Stina är ute och upptäcker Phnom Penh på egen hand, skulle spana in arkitektur och annat spännande. Jag kan knappt ta mig ner för trappan till hotellrestaurangen så mitt sällskap var inte att räkna med. Men jag viiiiiill det är tråååååkiiiigt!

Det värsta är att vi kanske inte hinner åka till Kep i södra Kambodja nu för om jag inte mår bättre imorgon så kommer vi inte hinna göra allt vi vill i Phnom Penh och då måste vi stanna längre. Vi måste vara i HCMC den 23e, nämligen.

Aja, livet suger osv det är så synd om mig blabla jag har i alla fall inte snö upp till knäna.

Saga

Translation: Hello. I have a fever. It sucks. Bye.

Idag åkte vi båt från Siem Reap till Battambang.

Vi gick upp klockan 6.00 för att ta en pick-up till båten kl 6.30. Pick-upen kom 7.30. Sen åkte vi runt i en god timme till diverse andra hostel och plockade upp fler turister. Till slut var den lilla bussen knökfull, så de sista fick ta en tuktuk istället. 8.30, en och en halv timme efter båten skulle gått, lämnade vi Siem Reap. Båtturen sades av han som jobbade på vårt hostel ta tre timmar. Det tog sju timmar.

När vi kom ut på sjön Tonlé Sap var det sjukt höga vågor som vi skulle möta med sidan tyckte vår båtförare. Resultat: blött överallt och för mig en smärre skräckupplevelse pga sett och hört för mycket om båtar som sjunker på sistone. Grät två tårar, men sen gick det över när vi åkte in på en mindre flod. Vi satte oss uppe på taket, solade och njöt av landskapet. För visst var det mycket fint! Dock hade vår båt en tendens att luta lite för mycket åt vänster. Så mycket att jag ibland trodde vi skulle kantra och alla vi på taket snabbt fick kasta oss mot båtens högra sida.

Och detta betalade vi 22 dollar för. Fasen vad de måste tjäna bra på detta. Knöka på maximalt antal turister på en skitbåt och ta massor med pengar för att det är en "äkta, lokal, backpacker-upplevelse".

Nu ska jag inte vara sån riktigt, för under de sju timmarna på sjön fanns det också tid för att njuta. Och visst var det vackert, ja!

/Stina

Translation:
Today we went on a boat trip from Siem Reap to Battambang. Ten thousands of tourists on a boat that was a bit wobbly to say the least. Tears in my eyes when we went out on the Tonlé Sap Lake and the boat was nearly drowned by the huge waves. Although, the seven hours was also enough to be able to enjoy the scenery, beautiful.

Idag har varit en sjukt lång dag. Vi gick upp vid halv fem för att fånga soluppgången vid Angkor Wat, som såklart var helt magnifik. Sedan följde sju timmar intensivt tempelbesökande, min favorit var Ta Prohm (där Tomb Raider spelades in om ni vet). Där har naturen helt fått ta över byggnaderna och det är mäktigt att se vilken kraft naturen verkligen har. Vi har även kirrat båtbiljett till Battambang imorgon bitti samt storshoppat på Night Market och snurrat runt på Pub Street. Klockan är tjugo i tre på natten här och jag ska sova nu för imorgon väntar en till dag med nya fina upplevelser. God natt.
/Stina

Translation:
Today: Sunrise at Angkor Wat, temple run, night market (shopping too much) and Pub Street. Now: sleep. Tomorrow is a boat-day. Battambang next.

Ja. Eh. Hej! Sawasdeekaaaaa! Fast vi har ju redan lämnat Thailand. Just det. Snabb visit var det.

Alltså. Man kan ju annars spendera månader i Bangkok som är en sådan otrolig stad på alla sätt. Men vi fick prioritera lite denna gången, och chansen är större att Bangkok får återbesök än Phnom Penh typ s'att ah...

Vad gjorde vi då de ynka 48 timmarna i staden? Vi gick på Bangkok art center, vi skrev säkert tjugo vykort (minst!), vi åt på Stinas favvo Suda och drack massa Chang och dansade flipflopsen av fellow västerlänningar på Khao San Road. Ååååååå så shoppade vi. Såklart. Bangkok liksom, vad trodde ni? Först nödvändigheter som kontaktlinser (billibilli) och kameralinslock. Sedan åkte vi till Chatuchak. Alltsåååå Chatuchak. Detta är marknadernas marknad. Man kan hänga där i dagar, men om man bara har en eftermiddag, som vi hade, bör man bege sig raka vägen till secondhandavdelningen. Här finns SÅ mycket schyssta grejer. Allt du kan önska dig. Och det är här grejerna inte är fake = nice.

Ett annat hett tips är Atlanta Hotel. Här bodde jag med min familj när vi var här för fem år sedan. Det är ett budgethotell, byggt 1952, och har 99 procent av originalinredningen i art deco-stil kvar. Det är bara så himla jättefint. Stina dog typ lite. Det finns även pool. Thailands första pool, närmare bestämt. Vi betalade knappt 200kr för ett dubbelrum. Very prisvärt. Restaurangen ser ut som ett lite diner och så vidare, och så vidare... Bo där, sjukt värt!!

Ah, och det var typ det. Sen drog vi till Kambodja. Planen var att åka till Battambang först, men bussarna hade slutat gå när vi kom till gränsen så vi fick snällt ta Siem Reap och Angkor först. Flexibilitet är A och O när man är på resande fot, barn!

Hejdå.
Saga


Translation: Okay so we've already left Bangkok after two days of shopping, dancing and drinking Chang. Heh. But yeah, it is true that Chatuchak is the biggest and most awesome market in the world. Check out the vintage area. It's great!

We stayed at Atlanta hotel. It's a budget hotel built 1952, and all the Art Deco decorations are still there. Beautiful. Annnnd there's a pool!

Now where in Siem Reap, tomorrow we'll visit Angkor.

Bye, Saga

Hej hopp. Nuuuu lämnar vi det här landet och åker till Thailand. Stina har ju varit där åtta gånger redan, och jag tre, så vi stannar bara ett par dagar Bangkok. Sen Kambodja.

Ba s'att ni vet!

Hejdå!

Hallå hallå Sverige!
Ju längre vi är borta, desto svårare verkar det vara att hålla bloggen igång. Förlåt, förlåt, skäms på oss osv...

Men vi lever! Så ni vet. Vi är i Malaysia sedan en vecka tillbaka. Alla ni som har varit i Thailand kan tänka typ same same grej. Alla andra: det är som er bild av Thailand. I princip. Bara att Malaysia är supermuslimskt, kvinnorna badar fullt påklädda + slöja, och på vissa ställen säljer de inte ens alkohol. Knaz.

Vi flög från Yangon i Burma till Kuala Lumpur, Malaysias huvudstad. Där mötte vi upp våra läkarstudentvänner Johan och Sven (som vi träffade i Mongoliet och hängde med i Kina, om ni minns...?). Sen hade ju Stiga tänkt åka till Lankawi och bada, men Johven drog med oss ut i djungeln istället. Och deeeet var intressant. Nejmen alltså. Det är ju monsunsäsong typ så varje eftermiddag öste det ner på oss stackars vandrare. En speciell känsla, att vandra i regnskogen i ösregnet. Men resultatet blev att vi knatade på i tre dagar i genomblöta skor och kläder.

Första natten sov vi i en enorm grotta. Vår guide gjorde mysigt med levande ljus överallt och mitt i natten väckte han oss för att visa ett piggsvin som kalasade på våra middagsrester. Var som en enorm råtta med taggig bakdel.

Nästa natt sov vi i en trädkoja. Här lämnade vår guide oss, och råkade ta med sig gasen till spritköket han lånade oss, så nästa dag skulle vi inte ha någon mat. Det hade kunnat bli ett stort problem om vi inte hade kunnat korta ner nästa dagstur från 11 kilometer till ca tre, för att sedan båtlifta sista biten på floden. Men det var de obehagligaste tre kilometrarna någonsin. Det har visat sig på denna resan att jag är extremt jäkla vek, och sover och äter inte jag ordentligt så blir jag inte bara sur utan helt yr och i värsta fall svimmar jag. Så att knata i hal regnskog efter två halvt sömnlösa nätter på stenhårt underlag och inget mer än två brödskivor i magen var liiite vingligt. (OBS OBS, oftast äter och sover jag mer än nödvändigt, så det finns ingenting att oroa sig för, jag mår prima!)

Regnskogen var magisk, och lite som en hinderbana. Guiden visade oss diverse naturfenomen och vi såg hur mycket grönska som helst. Bästa var att andra dagen få bada i floden, svinga sig i lian (läs: halka av) ner i vattnet, och lugnt och stilla insupa hur mäktigt det var att befinna sig just där just då, i världens äldsta regnskog. Det enda lite tråkiga var att förutom piggsvinen såg vi inga större djur, trots att jag och Sven satt i trädkojan och spanade ut i mörkret till nästan ett på natten. Det var ingenting som ville visa sig. Däremot är vi nu experter på blodiglar! Hela min kropp är nu prickig, inte bara av fräknar, utan även av små, lila sugmärken.

Nåväl. Nu har vi ÄNTLIGEN nått vår första strand. På Pulau Lankawi. Efter tre månader har vi tagit vårt första riktiga dopp i det sträva saltvattnet. Det var fantastiskt! Bästa var, efter några öl på stranden igår, att ta ett nattdopp. I mörkret. Det är något magiskt med nattdopp. Virvlar man runt i vattnet glimrar algerna, lyser som juleljus. Magi, säger jag bara, magi!

Vi lär vara här i ett par, tre dagar. Sen måste vi vidare, rusa igenom thailandet till Kambodja och sedan väntar la familia i Vietnam till jul.

Ta hand om er i snön därborta, vi hörs en annan dag!
Puss, Saga


Translation: I'd like to apologize for lousy updating, wifi is hard to come by sometimes. We're in Malaysia. We arrived I Kuala Lumpur a week ago, where we met our two Swedish friends Johan and Sven. Our original plan was to go straight from there to Lankawi island, but Johan and Sven had a better idea: hiking in the rainforest. So we spent almost three days in complete wilderness, aaaand rain. Monsoon rain. But it was truly a great experience.

With hickies from leeches all over our bodys, we are now FINALLY at Lankawi. We have FINALLY been able to go swimming. After three months without any beeches what so ever, this is paradise.

/Saga